Skicka URL

Direktiv från myndigheter, organisationer och företag.

Palliativ vård i Västerkärr – livets slutskede

Källa: Efterlevanderegistret.se

Innan vi går in på mer om artikelns rubrik vill vi upplysa dig om att det är viktigt att registrera sig som efterlevande

Registrera dig som efterlevande här.

En avliden person har haft ett liv med många olika engagemang, bland annat med banker, myndigheter, företag och olika organisationer. När en person har avlidit kommer olika aktörer någon komma komma att söka kontakt med efterlevande efter dödsfallet.

Kontakt med efterlevande avser eventuella utbetalningar av arv och tillgångar – synliga och osynliga. Även viktiga meddelanden och brevutskick kommer att skickas ut till efterlevande.

Om det inte finns en efterlevande registrerad går samtliga utbetalningar och meddelanden förlorade när dessa finns tillgängliga. Detta då det inte finns en mottagare registrerad i Efterlevanderegistret.

Vill du som efterlevande ta del av informationen ska du registrera dig som efterlevande och dödsfallet. Det gör du enkelt online.

Registrera dig som efterlevande här.

Palliativ vård i eller runt omkring Västerkärr ges för att lindra symtom och se till att den som är sjuk har ett så bra liv som möjligt under den tid som är kvar. När livskvalitet är viktigare än livskvantitet. 

Palliativ vård sätts in när någon har en sjukdom som inte går att bota och som förr eller senare kommer leda till döden.

I den sena palliativa fasen fokuseras behandlingen på att lindra symtomen och åtgärder för att ha en bra livskvalitet.

Målet är att ”få leva tills man dör”. Det kan uppnås genom att få stöd, hjälp och trygghet, både för den som är sjuk och de som är nära.

Vad är palliativ vård i Västerkärr?

Palliativ vård innebär att:

  • Lindra smärta och andra plågsamma symtom.
  • Bekräfta livet och se döendet som en normal process.
  • Inte försöka skynda på eller fördröja döden.
  • Stötta i de psykosociala och existentiella aspekterna av en persons vård.
  • Göra undersökningar som är nödvändiga för att förstå och ta hand om symtom och komplikationer.
  • Höja livskvaliteten och påverka sjukdomens förlopp positivt genom ett tvärprofessionellt förhållningssätt som ser till personens och familjens behov.
  • Sättas in tidigt i sjukdomsskedet tillsammans med behandlingar som syftar till att förlänga livet, som cytostatika och strålbehandling.
  • Erbjuda stöd till hjälp för familjen att hantera sin situation under den som är sjuks sista tid och efter dödsfallet.

 

Olika faser av palliativ vård

Den palliativa vården delas in i en tidig och en sen fas. Den tidiga fasen startar redan när läkaren ger besked om att sjukdomen inte kan botas.

Registrera dig som efterlevande här.

Palliativ vård – tidig fas

Den tidiga palliativa fasen kan pågå under många år och under den tiden kan man fortsätta med onkologisk behandling för att försöka bromsa sjukdomen.

Palliativ vård – sen fas

I den sena palliativa fasen avslutas oftast den onkologiska behandlingen då den i det här läget kan göra mer skada än nytta.

Behandlingen fokuseras istället på att lindra symtom och på åtgärder för att ha en bra livskvalitet.

Palliativ vård – de sista dagarna

De sista dagarna brukar kallas ”livets absoluta slutskede”. I livets slut börjar alla funktioner i kroppen sluta fungera och kroppen förbereder sig på att dö.

Det gör att den som är sjuk inte längre kan äta och dricka, sover allt mer och är till slut helt sängliggande och ofta inte helt vid medvetande.

Registrera dig som efterlevande här.

Palliativ vård i hemmet

Palliativ vård får man via hemsjukvård, på sjukhem och på vissa specialiserade palliativa slutna vårdavdelningar.

Om den som är sjuk vill vårdas sin sista tid i hemmet kan det se ut på olika sätt i olika delar av landet.

I vissa delar av landet är det kommunen som ansvarar för palliativ vård i hemmet och i andra delar kan det vara regionen. Remiss till hemsjukvård skrivs av läkare inom cancervården eller primärvården.

Ofta behöver också den som är sjuk hjälp med praktiska saker i hemmet, som matlagning, hygien och städning. Det hjälper kommunens hemtjänst till med.

För att få tillgång till hemtjänst kontaktas den biståndsbedömare inom kommunen.

Innan den som är sjuk blir allt för påverkad av sjukdomen kan det vara bra att prata igenom önskemål om var hen vill vårdas den sista tiden i livet. Då kan du som är närstående föra hens talan mot hemsjukvården och hemtjänsten.

Palliativ vård vid cancer

När det står klart att en cancersjukdom inte går att bota vill de allra flesta veta hur lång tid det är kvar.

Det går aldrig att ge en exakt prognos, men klinisk erfarenhet gör det ofta möjligt för läkaren att uppskatta tiden i begrepp som år, månader, veckor, dagar eller timmar.

I livets slutskede är marginalerna små för att klara till exempel infektioner eller blodproppar. Risken är därför stor att slutet kommer snabbare än beräknat. Det kan också vara precis tvärtom, att livet blir längre än läkaren först trott.

Symtom och symtomlindring vid livets slutskede

Ofta är besvären liknande, oavsett vilken sjukdom som har orsakat ett behov av palliativ vård.

Några av de tillstånd som ofta förekommer hos människor som vårdas palliativt (vid cancer eller andra sjukdomar) är ångest, rädsla, smärta och förvirring.

Det kan ändå skilja sig hur vanligt ett visst symtom är mellan olika sjukdomar och även mellan olika former av cancer.

Registrera dig som efterlevande här.

När dödsögonblicket närmar sig

Under de sista timmarna händer många förändringar i kroppen. Vissa av dem kan te sig obehagliga för de närstående.

Vårdpersonalen kan berätta vad olika kroppsliga tecken beror på och om man ska göra något åt dem eller inte.

När döden närmar sig prioriterar kroppen blodet till de inre organen, vilket gör att ben och armar kan bli kalla.

Kroppens temperatur kan pendla mellan varm och kall. Det är också vanligt med feber. Ibland förekommer en ökad värmekänsla som förklarar varför en del vill klä av sig.

Beprövad erfarenhet har visat att lugnande mediciner kan hjälpa, men det är minst lika viktigt med mänsklig närvaro.

En döende person kan ha svårt att förmedla om hen känner sig för varm eller kall. Därför är det viktigt att vara uppmärksam på tecken om hen fryser eller är för varm.

Att ben, fötter, händer och armar svullnar är en vanlig förändring när döden närmar sig.

Den som är på väg att dö kan bli ”plockig”, kan börja nypa och fingra på sängkläderna eller vilja klä av sig. Om oron är plågsam finns mediciner som kan ge lugn utan att sänka medvetandet.

Målet är att den som ska dö ska känna sig lugn och reagera på de närståendes närvaro.

Andningen kan bli både snabbare och långsammare än normalt. Ibland upphör andningen ett tag för att sedan komma igång igen. Slem samlas i luftrören, vilket kan ge ett rosslande ljud.

Tecken på att döden är nära

Tecken hos en människa som håller på att dö är

  • oregelbunden andning med längre eller kortare andningsuppehåll
  • rosslig andning
  • uttalad trötthet
  • medvetslöshet
  • att pulsen blir svag och snabb och blodtrycket sjunker
  • blekhet kring näsa och mun och gråaktig ansiktsfärg
  • svårigheter att svälja
  • urinproduktionen upphör på grund av sjunkande blodtryck
  • lila missfärgning av lågt placerade kroppsdelar (korsryggen hos en sängliggande, vrister och fötter hos en sittande)
  • blåmarmorering av knän, händer och fötter.

Vad uppfattar en döende person?

Även om den som är sjuk verkar vara medvetslös är det meningsfullt att vara hos personen. Ofta kan en svårt sjuk person uppfatta ljud och beröring även om man inte har krafter nog att visa det.

Det är också möjligt att en till synes medvetslös person kan uppfatta vad som sägs.

Närståendes röster är därför extra viktiga eftersom det välkända kan ge trygghet.

Lugnt samtal, musik och försiktig beröring är ofta det allra bästa.

Luktsinnet fungerar ofta och det kan vara värdefullt att låta den döende känna en doft som hen tycker om och har positiva minnen till.

Registrera dig som efterlevande här.